Seaturn

where things always have a chance to turn around

A few weeks later..

Hej på er igen!

 

Jag vet att många av er har fått vänta med ett inlägg på denna blogg. Det har som stått tyst i mer än två veckor i väntan på att den sista luckan på julkalendern ska öppnas och även ett inlägg som fortsättning. 

Saken har varit den att jag hade idé torka om vad jag skulle lägga upp på den sista luckan. Funderade på att göra en mysig julfilm med hubbe, snön och annat. Tyvärr slutade det med att det blev för mörkt ute, hubbe var inte på humör och min kamera alldeles för skakig när jag höll i den. 

 

Men jag kommer som sagt att lägga upp sista luckan, förhoppningsvis i natt också, så jag har uppföljt den :) (UPPDATE: Sista luckan är nu uppe, som lovat, så ta er en titt om ni vill!)

Angånde varför jag inte har uppdaterat om mitt vardagliga liv är för att många av mina läsare var uppe i norrland med mig. Det blev som att allt folk ville veta om mitt liv visste de redan.. och ja, sedan är det också för att jag blir lat över att blogga eftersom umgås med nära och kära kommer alltid först.

 

 

Så då vet ni det.. Ligger och hostar och snorar i sängen i hoppet på att jag ska bli frisk snart. John har varit så söt att han har sett till att jag ligger varmt och får i mig mat med té.

Här kan ni se en bild på dagens lunch som var mycket uppskattad; rökt lax, dill, rödlök, potatissallad, mozzarella med tomat, bröd med SMÖR (läste du det mamma, riktigt smör! Men den osaltade varianten förståss) och en muffins för att avsluta det hela!

 

Jag har tittat in här lite då och då, när det blev så oturligt att vi inte hann träffas denna gången när du var hemma. :(
Så tråkigt att du har blivit sjuk... Men så mysigt och gulligt med en snäll pojkvän som kan pyssla om dig i alla fall! :) Man blir ju hungrig av bilden på eran festliga lunch. ;)
Krya på dig, kram!

Bara hoppas att han inte blir förkyld också.. :( Känner mig liksom lite skyldig.. :S
Har funderat på hur du har det, så det kändes bra att få läsa en liten update! Vi kan väl höras någon dag, då styrkan är åter!? Stor KRAM!